ANDERS ALFRED GLAD

  

Berättelsen fortsätter nu med min morfar, husägaren A.A. Gladh som det står i hans dödsannons, född den 9 maj 1859 på ett soldattorp i Långaryds socken i Jönköpings län och avliden den 14 augusti 1927 i Västra Strö kyrkby utanför Eslöv.

 

Berättelsen börjar en bra bit upp i Sverige, i den lilla staden Falköping i Västergötland, men fortsätter sedan raskt ner till sydvästra Småland, Västbo härad i Finnveden.

 

I Finnveden är vi så långt från slättbygder och slott man kan komma. Där är det skogar, insjöar, mossmarker och sten - massor av sten - som gäller. Det är ett landskap där skogarna är fulla av små torp (med eller utan knektar) och rena backstugor men där det finns få stora gårdar.

Anders Alfred Glads förfäder/förmödrar har både på hans fars och hans mors sida stark anknytning till Femsjö socken.

 

"Åman-Glads" var hantverkarfamiljer men övergick till att bli knektfamiljer. "Sannas familj" slet som jordbrukare på sina steniga täppor.

 

Berättelsen skildrar i huvudsak händelser i Falköpings stad och i smålandssocknarna Femsjö och Långaryd.

 

Jag slutar berättelsen den 16 november 1889 då Anders Alfred Glad gifter sig med Amanda Sofia Karlsdotter i Södra Unnaryds församling i Småland.

         

Skogsmarkerna i utkanten av socknarna avsattes ofta av bönderna till odingsmark för soldattorpen. Tollsbo fjärding var inget undantag. Hit förlade de olika soldatrotarna i Långaryd gärna sina soldattorp. Kring soldattorpen uppstod även annan torpbebyggelse och som Birgitta Holmén skildrat i sin uppsats om Fattigbyn på Tollsbo Fjärding så kom det under 1800-talet att bo många fattiga människor i denna trakt, så många att man kan tala om en egen by. Ett av de äldsta torpen i området var Slätahult som var Nissaryds soldattorp. Här föddes Anders Alfred Glad likhet med flera av sina äldre syskon och här förefaller han ha tillbringat de första 25 åren av sitt liv. (på kartan nedan är Slätahult utmärkt med beteckningen "Gladers".

TORPBYN på TOLLSBO FJÄRDING

    

Åman-Glads

 

Snickarfamiljen Åman i Falköping

 

Falköping är en liten stad på slätten i Västergötland, belägen mellan bergen Ålleberg och Mösseberg. Falköping hade på slutet av 1700-talet cirka 500 innevånare.

 

Vår Carl von Linné gjorde 1746 en resa i Västergötland. I juni kom han till Falköping och fann att staden var liten. Carl skrev:
"Han (staden) mättes med steg, då han fanns i bredden vara 200, men i längden 400 steg. Husen voro alla av trä, mest en våning och ladugårdarna in i staden täckta med halmtak och byggda med skiften. Torget var i proportion mot staden större än något annat i Sverige, ty det var 140 steg långt och 66 steg brett. Eljest låg staden på en behagelig och slät ort emellan bergen Mösse- och Ålleberg."

 

I Falköping verkade under slutet av 1700-talet snickarmästaren Anders Åman MFFFF. Anders Åman hade burskap i Falköping, vilket innebar att han efter genomgången lärotid hade godkänts som mästare i staden på grund av sin yrkesskicklighet och hade rätt att driva snickerirörelse där.

 

Skillnaden mellan snickarens och timmermannens yrken var att till timmermansarbeten räknades alla träarbeten där man inte använde lim, i övrigt tillhörde det snickarens område. Snickare var i stort sett liktydigt med möbelsnickare. Till snickarens uppgifter hörde att tillverka möbler, likkistor och fast inredning som dörrar, listverk och golv samt snida figurer till medeltida altarskåp. Först i samband med att skråväsendet upphörde på mitten av 1800-talet suddades gränserna mellan de olika hantverksgrupperna ut.

'

Anders Åman anges vara född 1738 i "Borås" och gift med Margareta Andersdotter (Greta) MFFFM, född i oktober (?) 1743 i Hornåkra, Grevbäcks församling, i närheten av Vätterns strand vid Hjo. Båda makarna var med andra ord från Västergötland. De bodde i ett hus på en plats i Falköping som kallades för Tyska tomten. Tyska tomten låg i utkanten av staden, några hundra meter norr om kyrkan.

 

Tillsammans fick Anders och Margareta mellan 1770 och 1782 sex barn. Två av barnen, födda 1770 respektive 1782, dog dock redan som spädbarn.

 

De fyra barnen som växte upp i Falköping var Anders, född 1771-05-12, Benjamin född 1775-04-12, Anna Britta född 1777-11-20 och Johan Magnus född 1780-10-09. (1780-09-09?)

 

Den 13 februari 1802 avled snickarmästare Anders Åman, 64 år gammal.

 

Endast en månad senare, den 14 mars 1802, gifte sig sonen snickargesällen Benjamin Åman MFFF, med 21-åriga pigan Maria (kallad Maja) Andersdotter MFFM från den lilla byn Norra Saraböke i Femsjö socken i sydvästra Småland.

 

Man kan naturligtvis fråga sig vad dessa två orter – Femsjö och Falköping – har gemensamt. Benjamin och Maja har dock med all sannolikhet träffats i Femsjö. Förklaringen bör heta Lars Strömblad. Enligt Hallands läns vigselregister, Femsjö socken, ingick en Lars Strömblad från Falköping 1801 giftermål med en kvinna från Femsjö som hette Ulfsparre. Lars Strömblad hette en känd orgelbyggare som mot slutet av sitt liv bodde i Falköping och åren 1801 - 1802 pågick det en renovering av Femsjö kyrka, där Maria Andersdotters far ju varit eller var kyrkovaktmästare. Lars Strömblads dotter Charlotta var för övrigt gift med Benjamins bror, snickar gesällen Anders Åman.

              

         

Familjen Hellman i Femsjö

 

Femsjö är en socken i Västbo härad i Småland. Kyrkbyn Femsjö ligger cirka en mil söder om Långaryd. Mellan Långaryd och Femsjö ligger byn Färgaryd.

 

Väster om dessa tre byar flyter Nissan. Öster om de tre byarna finns ett sjösystem – från norr till söder Holmsjön, Stora Färgen, Mellan Färgen och Södra Färgen.

 

I Västbo härad fanns i gamla tider Västbo härads båda kompanier (Norra och Södra), båda tillhöriga Jönköpings regemente, med sina indelta soldater. Anders Nilsson Hellman MFFMF antogs den 30 mars 1748 som soldat i Norra Vestbo kompani och tilldelades rote nr 127 Haghult.

 

Den 24 september 1754 gifte sig soldaten Anders Nilsson Hellman, Hallanäs, och pigan Maria Nilsdotter MFFMM. Anders Nilsson Hellman ska ha varit född omkring 1729. Hallanäs ligger vid sjön Södra Färgens västra strand. Hustrun Maria Nilsdotter var enligt uppgift född cirka 1734.

År 1757 blev Anders Nilsson krigskommenderad till Pommern. Av någon anledning blev han – efter tio års tjänstgöring - avskedad den 5 augusti 1768.

 

Anders och Maria bor under de första åren av sitt äktenskap på Haghults soldattorp. Där finns de när döttrarna Anna och Brita föds 1757 respektive 1759. När en tredje dotter Stina föds 1762 bor familjen på Bökebergs soldattorp söder om Södra Färgen och vid en fjärde dotters, Karins, födelse 1765 står det antecknat att familjen bor på "Eknästorpet". Sedan Anders slutat som soldat står familjen vid barnens födelse antecknade som boende på Saraböke torp, dvs öster om Södra Färgen. Johannes föds där 1774 och den 1 december 1776 kommer ytterligare en Johannes, vilket väl innebär att Johannes från 1774 avlidit. Familjens sista barn är dottern Maria, född den 8 januari 1781.

Maria, morfars farmor, föddes alltså när henns föräldrar ska ha varit 52 respektive 47 år. Hon var Hellmans sjunde barn.

 

En månad efter Maria Andersdotters giftermål, den 26 april 1802, gifte sig en Johanna Andersdotter från Norra Saraböke. Johanna verkar dock inte vara en syster till Maria.

 

Hellmans har troligtvis levt under mycket fattiga förhållanden. (De "Hellmans barn" som fick del av 1792 års fattigpenningar i Femsjö socken var dock troligen från en annan familj eftersom det funnits ytterligare en Hellman-familj på orten. Soldaten Hans Hellman på soldatroteln Kullhult (no 131) gifte sig 1763 och 1786 i Femsjö och kan nog på grund av åldern inte vara en son till Anders Nilsson Hellman.)

 

Förre kyrkvaktmästaren Anders Nilsson Hellman dog den 11 januari 1801, 72 år gammal, av "ålderdomssvaghet och bröstfeber". Samma år, den 13 juli 1801, avled den fem år yngre hustrun Maria Nilsdotter. De fick således inte uppleva att dottern gifte sig våren 1802. Makarna Hellman hade tydligen också en fosterson. Om denne sägs det i Femsjö sockenstämmas protokoll från den 2 maj 1802 följande:

"På det at afledne Hellmans fosterson, som sig här i Församlingen uppehåller, icke må tillbringa sin ungdomstid i lättja och odygd och sedan blifva en onyttig medlem i samhället, beslutade Församlingen af Christelig ömhet för detta barn, att skaffa honom in til något handtwärk, Skulle han sedan han i någon Profession blifvit antagen, icke i den qvarblifva, utan komma hit igen, må ingen wid 1. Rd wite Honom hysa eller härbergera."

En märklighet är att Anders Hellman och hans familj för tiden efter 1776 endast sporadiskt förekommer i husförhören och även för tiden dessförinnan är svårhittade. Vill man följa deras flyttningar har man i huvudsak barnens födelser att hålla sig till.

 

Soldattorpen i Femsjö var: 119 Södra Bökeberg, 120 Bohult, 121 Knallhult, 122 Norra Saraböke, 123 Femsjö, 124 Skubbhult, 125 Vallshult, 126 Älmås, 127 Haghult, 128 Ulvanäs, 129 Hallaböke, 130 Löjenäs och 131 Kullhult.

              

       

Benjamin Åmans och Maria Hellmans liv i Falköping och Femsjö

 

Benjamin och Maria bosatte sig efter giftermålet i mars 1802 i Falköping. Första barnet, sonen Anders, föddes där den 12 mars 1803.

 

1803 var dock inget bra år för familjen Åman i Falköping. Den 11 augusti det året avled Benjamins äldre bror Anders, 32 år, som bodde kvar på Tyska tomten och den 7 oktober dog även Benjamins och Marias son Anders. (Således dog det inom loppet av ett och ett halvt år tre Anders Åman från Tyska tomten i Falköping !)

 

Benjamin och Maria bodde kvar i Falköping i några år. Deras andra barn Johan Magnus Åman (Glad) MFF föddes där den 27 mars 1806. Också då hade familjen adressen Tyska tomten. Kort efteråt verkar Benjamin och Maria emellertid ha flyttat till Marias hemsocken Femsjö. Att fortsätta som snickare efter faderns och broderns död måste ha blivit för tungt.

 

År 1809 blev Benjamin Åman antagen till soldat i samma kompani som Marias far en gång hade varit soldat i, Norra Vestbo kompani, Jönköpings regemente. Benjamin Åman gavs soldatnamnet Mann och tilldelades roteln nr 131 Kullhult. (Samma rotel som en person med namnet Hans Hellman en gång innehaft.) Vid mönstringen antecknades Benjamins längd. Benjamin var 181 centimeter.

 

Samma år, 1809, fick Benjamin och Maria den 15 mars ett barn till, dottern Maria Greta. Den 31 oktober 1811 föddes ytterligare en dotter, Anna Britta.

 

Benjamin Åman Mann fick uppleva ett par krigskommenderingar. Han ska ha varit "sjukvaktare" på flottan 1809 och deltog 1813 – 1814 i fälttåget i Tyskland. Redan den 1 mars 1815 var emellertid Benjamin Åman Manns tid som soldat emellertid slut. Han fick då avsked p g a att han led av sjukdomen fallandesot, d v s var epileptiker. Kort efteråt föddes makarna Åmans son Per Gustaf men denne dog redan som spädbarn.

 

1806 ska Benjamin, Maria och barnen ha bott på "Hallanäs", vilket ju är den by Marias mor kom från och kan tyda på någon form av släktanknytning. De ska senare ha flyttat till torpet "Ekornahult".

 

När Anna Britta föddes 1811 står det att familjen bodde på torpet Högshult (Gökhult?), Qvarnhult, ett soldattorp beläget på gården Lilla Tranhults ägor. Familjen förefaller ha bott kvar där även sedan Benjamin Åman avskedats som soldat 1815. Johan Magnus, Maria Greta och Anna Britta är således av allt att döma uppvuxna på Högshult i Femsjö socken. Om Högshult skall räknas som ett torp eller som en backstuga är dock lite oklart.

 

Vid 20 års ålder, den 27 november 1826, antogs Johan Magnus Åman som indelt soldat och tilldelades soldatnamnet "Glad". Han ska vid soldat-inskrivningen ha varit 178 cm lång. Hans soldatnummer blev nr 35 Råkna i Södra Västbo kompani. Soldattorpet Råkna låg i Långaryds socken öster om sjön Stora Färgen, norr om Marias födelseby Norra Saraböke.

Den 24 november 1827 gifte sig Johan Magnus Åman-Glad i Långaryd med pigan Martha (Märta) Jönsdotter från Landeryd, född den 25 mars 1808 i Södra Unneryds socken, Unebäcksås.

 

Maria Greta gifte sig, 21 år gammal, 1830 i Långaryd med Adrian Carlsson, född 1808 i Jälluntofta.

 

Anna Britta, gifte sig, 24 år gammal, 1835 med soldaten Jacob Nilsson Ek, född 1809 i Färgaryd.

 

Benjamin Åman avled vid 69 års ålder den 30 mars 1844. När han dog var han fortfarande bosatt på Qvarnhult. Dödsorsaken angavs som "ålderdom". Hustrun Maria Andersdotter levde då fortfarande. Hon ska ha avlidit den 10 januari 1856 i Femsjö, också hon av "ålderdom". Redan vid Benjamins död anges hon emellertid som "sjuklig, utfattig, fattighjon".

                 

    

Johan Magnus Åman-Glads första äktenskap

 

Johan Magnus, som nu kallade sig Glad, och Martha bodde inledningsvis och fram till 1834 på soldattorpet Råkna i Långaryds socken. Råkna soldattorp hade emellertid ett mindre gynnsamt läge. På 1800-talet kunde en soldat arrendera annan bostad än sitt soldattorp. Johan Magnus med familj flyttade 1834 till Slättahults torp under Nissaryd Mellangård, också det i Långaryds socken.

 

Johan Magnus kom nu på vad han trodde var en bättre idé. Han avtalade med fadern och med ägaren av Lilla Tranhult om att få bosätta sig med sin familj på Högshult i Femsjö socken.

Bönderna i Femsjö socken var emellertid mycket rädda för att få in en familj i sin socken som socknen kunde komma att bli ekonomiskt ansvarig för. I protokoll från Femsjös sockenstämma den 20 september 1835 behandlas under § 5 Johan Magnus Glads försök att slå sig ner i hemsocknen med sin familj. Stämman har i samma protokoll, under § 4, behandlat ett önskemål från fadern Benjamin Åman om att utfå "fattigmedel".

" § 4. Angående afskedade Soldatten Åman begäran om fattigmedel, svarade församlingen sin tanke vara, att Han ännu ej derom var i behof, och Åman sielf instämde deri så vida Han får besitta sin uppodlade backstuguplan Högshult på Lilla Tranhults ägor.

§ 5. Tjenstgörande Soldaten vid Västbo Compagnie och Jönköpings Regemente Johan Magnus Glad från Långaryd hade på kallelse sig infunnit med afseende på hans påstående att få inflytta till församlingen på uppodlade Backstugujorden Högshult under Lilla Tranhult, der hans fader afskedade Solldaten Åman för närvarande innehar. Han uppvisade kontrackt, affattadt mellan dess fader, nämde Åman och honom sjelf om besittningsrätten deraf: Jemte ett dylikt mellan Honom och jordägaren Anders Andersson. Öfver denna solldat f: m: Glads inflyttning hade församlingen begärt sockenmännens hörande: Härvid näkades allmänt nämde Glads inflyttande på följande skäl;

1:o Nämde Solldat Glad har inflyttat redan till meranämde backstugujord med påstådd besittningsrätt utan att dertill förut hafva låtit höra församlingen i dertill utlyst sockenstämma.

2:do Hans inflyttning har redan vid detta års sistledne Wahlborgsmässo sockenstämma blifvit af församlingen allmänt näkad och afslagen; ehuru frågan ej denna gång lagligen kunde afgöras; efter hon ej förut var ålyst, utan derföre idag blifvit till avgörande utlyst.

3:o Att på samma backstugejord nu boende solldat Glads förälldrar anmält sig behöfva fattigvård och understöd, så framt de ej ensamt få besitta stället; Så mycket mindre kan Solldat Glad derpå vara besuten med bergning utan att tynga församlingen, hellst Han har Quinna med 4:ra barn att försörga och dessutom åtagit sig efter kontrakts uppvisade innehåll, att derstädes äfven försörga sina gamla förälldrar.

4:o Osäkert är, huru länge Han kan få innehafva sin Solldattjenst med dess förmåner, då Han från tjensten entledigad skulle säkert med hushåll blifva församlingen till last.

Verte

5:o Dess fader, meranämde afskeddade solldat Åman hade till Stämman inlemnat ett memorial, deri Han begär sig blifva befriad från sin Sons inflyttning af de eftertänkliga skäl, att Han frucktade misshandling från Sonens sida.

6:o Solldat Glad är icke här skattskrifven;

På nu nämde grunder näkades allmänt af församlingen Solldat Glads inflyttning och tror sig ha laga skäl dertill i Kong. Förordningen 1788, der det uttryckligen lemnas en församling laga rätt att näka alla sådana fattiges inflyttning, som i framtiden kunna blifva dem till tunga.

Sluteligen begärde församlingen det anförande till Protocollet: Att i händelse Solldat Glad deras allmänna förbud oacktadt, påstår och verkställer dess och hushålls inflyttning, vill församlingen i Laga väg begära Höga Landshöfdinge-Embetets åtgärd, att få nämde Glad med hushåll från församlingen afhyste."

 

Johan Magnus Glad och hans familj var alltså oönskade i hans hemsocken Femsjö. Trots det lyckades de uppehålla sig i Femsjö ända fram till hösten 1836. Från maj 1835 till oktober 1836 bodde de på torpet Skubbhult i Femsjö.

 

1836 flyttade Glads vidare till Södra Unnaryds socken. Där bodde de 1836 - 1839 på torpet Lockabäck/Låkabäck. Inte heller i Södra Unnaryd tycks de emellertid ha lyckats hålla sig kvar. 1839 flyttade de tillbaka till Långaryds socken - till soldattorpet Sjögärde (även kallat Nästorpet) under Sjögård i Långaryd, beläget mycket nära Råkna soldattorp.

 

Soldattorpen Råkna och Sjögärde låg vid sjön Stora Färgens östra strand, i den s k Ryskogen. Livet i torpen vid Stora Färgens östra strand, bl a då Råkna och Sjögärde, har Helge Andersson skildrat i ett kapitel i Långaryds hembygdsförenings första bok. Enligt Helge Andersson var familjen Glad inte ensamma om att bebo soldattorpet Sjögärde 1839 – 1843. Flera andra vuxna personer, bl a ogifte trumslagarsoldaten Ferm och "svagsinte" Carl Axel Andersson skall ha bott där samtidigt.

 

Av Smålands soldatregister framgår att Johan Magnus Glad var med om att bygga Göta Canal och Trollhätte canal. Han hade fredskommenderingar där 1828, 1830 och 1832 respektive 1840-03-18 – 1840-10-14.

 

Under åren 1828 – 1841 fick Johan Magnus och Martha sju barn

Den 22 februari 1843 avled Martha Jönsdotter Glad (endast 35 år gammal) i "bröstfeber" på soldattorpet Sjögärde. De barn som levde vid hennes frånfälle, sex stycken, i åldrarna 1, 3, 7, 9, 12 och 15 år, blev således då moderlösa.

 

Av ett protokoll hållet vid en extra sockenstämma med Långaryds församling den 5 mars 1843 framgår hur prekärt läget var för Johan Magnus Åman- Glad och hans barn efter hustruns död:

"Med afseende på soldaten Glads från Rydskogen svåra belägenhet som nyligen förlorat sin hustru och stadd i stor fattigdom för närvarande saknade föda och vård för sina sex omyndiga och moderlösa barn beslutade församlingen att hvarje helt förmedladt hemmantal och af de mindre, i mån derefter, skulle utgöras 2 kappar hafre eller 1 kappe korn att användas till nämnde barns föda och vård. Åboarne i Åkerbo fjerding aflemna nämnde säd till Gabriel Johansson i Wiken och soldaten Peter Strand i Näs. Socknens öfrige 3:ne rotar aflemna säden för sig, efter föreskrifne belopp, i Socknestugan under Passionsdagarna, då sexmännen den samma utmäla och till bemälde Gabriel Svärd och Peter Strand aflemna, hvilka båda sistnämnde åtogo sig, att säden samvetsgrannt använda till barnens behof. Församlingen förklarade, att det nu beviljade sammanskott endast vore för denna gång beslutat, utan att vidare få påräknas."

 

De sex moderlösa barnen 1843 var:

Johan Anders

*1828-06-28 Långaryd, Soldattorpet Råkna

Peter Magnus

*1830-10-05 Långaryd, Soldattorpet Råkna

Maria Christina

*1833-07-10 Långaryd, Soldattorpet Råkna

Anna Britta

*1835-05-31 Femsjö, Skubbhult

Sven Johan

*1839-08-01 Långaryd, Soldattorpet Sjögård

Johan Karl

*1841-11-27 Långaryd, Soldattorpet Sjögård

 

Johan Magnus Glad var efter Martha Jönsdotters död i februari 1843 i akut behov av en ny hustru. Hon fann henne i den närbelägna byn Bälshult. Eller fann - åtta år yngre Sanna (Susanna) Christina Andersdotter, MFM, kan inte ha varit en okänd person då hon var dotter till Johan Magnus mor Marias jämnåriga barndomsgranne i Femsjö,

(Saraböke - Löjenäs.)

 

 Redan den 9 november 1843 gifte Johan Magnus Glad och Sanna sig. Ett barn var då redan på väg.

 

Johan Magnus Glads syster Maria Greta fick tillsammans med Adrian Carlsson sex barn; Christina *1830-09-30--1908-03-26, Gustav *1833-03-15, Sven Magnus *1835-11-18, Anna Britta *1838-05-08, Britta Lisa *1842-01-24 samt Johannes *1844-09-29—1852-11-18.

 

Familjen bodde också den vid Stora Färgen.

 

Adrian Carlsson var snickare – inte soldat. Adrian, Maria Greta och barnen bodde 1839 - 1842 i Vikens soldattorp i Ryskogen vid sjön Stora Färgens östra strand. Vikens soldattorp var beläget mycket nära (söder om) Råkna soldattorp och Sjögärde torp, de torp i vilka Johan Magnus Glad hade bott respektive bodde vid denna tid. 1842 kunde Adrian och Maria Greta dock flytta in i ett annat torp i Ryskogen. Torpet, som bara kallades "Adrians", låg på stamfastigheten Bästås utmarker. Adrian Carlsson hade själv byggt det nya huset och förmodligen också odlat upp lite mark kring detta. Bästås var ett kronohemman brukat av sergeanten Johan Josef Sjögren. Det var inte ovanligt att utmarker på detta sätt uppläts för att bli "nybygge" med dagsverksskyldigheter till upplåtaren från torpets brukare.

       

Sannas familj

 

Sanna Christina Andersdotter hade alltså, i vart fall på sin mors sida, sina rötter i Femsjö.

 

Samuel Perssons på Löjenäs

 

Sannas morfarsfar var Per Svensson MFMMFF från Löjenäs, Femsjö, född 1696.

 

Sannas morfar Samuel Persson MFMMF var född 1735 och hennes mormor Hanna Persdotter MFMMM född 1738. De hade gift sig 1764 och hade bland annat barnen Per *1765, Bengt *1775, Cicilia *1779 och Anna Samuelsdotter MFMM *1782, alla födda på Löjenäs.

 

Samuel Persson avled den 9 mars 1796 av "bröstfeber". Gården verkar då ha tagits över av något av barnen.

 

Anna Samuelsdotter gifter sig 1803 i Femsjö med den betydligt äldre torparen Anders Danielsson från Långaryd.

 

Anna Samuelsdotter och Anders Danielsson

 

Anders Danielsson MFMF ska ha varit född 1755 men jag känner inte till hans födelseort eller levnadsöde innan han den 20 maj 1787 gifte sig med en ung änka, Christina Andersdotter (*1760-08-05), änka efter hemmansägaren Sven Carlsson i Stenshult, Långaryd, som hade avlidit 1784-09-13 vid 39 års ålder. Med Anders och Christina bodde dels Christinas båda barn Anna Svensdotter (*1780) och Christina Svensdotter (*1782), dels Anna Andersdotter (*1784) och Johannes Andersson (*1791-10-19). Vem som är mor till Anna Andersdotter är f.n. obekant. - Christina Andersdotter avled den 11 december 1799, blott 39 år gammal. Hon erhöll i juni 1799, dvs. kort före sin död, frisäng på lasarettet i Jönköping på socknens bekostnad som en av flera som led av allvarlig venerisk sjukdom, varvid om Anders Danielsson antecknades "Anders Danielsson i Stenshult alldeles utfattig, ej egare af den jord-torfwa han bebor och hittills brukat och til råga på sin olycka skal han i år mist de kreatur han förr detta egt".

 

Den 1 januari 1803 när Anders Danielsson är 48 år ingår han äktenskap med 21-åriga Anna Samuelsdotter från Löjenäs, Femsjö.

 

I äktenskapet mellan Anders och Anna föddes döttrarna Susanna Christina, född den 3 augusti 1814 i Nissaryd, och Hanna *1823. Makarna bodde inledningsvis under Nissaryd Mellangård i Långaryd men flyttade senare till en backstuga vid Norra Fagerhult, några kilometer norr om  Långaryds kyrka.

 

Anders Danielsson var en mycket omtyckt person men också en man som hade otur med mycket i livet. 1817 revs hans båda kor av vargarna vilket denna notis från socken protokollet det året berättar:

Uppå tillfrågan: Om Församlingen hade något å sin sida att föredraga? Anmälte Herr Lieutenanten Johan Fredric Gyllenboga på Esehylte, att wargar ihjälrifwit Anders Danielss:s på Nybygget under n. Fagerhult 2:ne Kor, hwarigenom sål. Hela Hans Ladugård, ja! All Hans egendom war förwandlad till ett intet. Församlingen, som hördt omtalas denna Hans stora olycka, och derutinnan tog så mycket större del, som Han altid warit känd för en ärlig och beskedelig Man, bewiljade Honom enhälligt i skadestånd 6 rd [riksdaler] rg.

af hwarje Klafbundet Fä-kreatur och hwarje Häst i hela Socknen, såwäl hos Herrskaper, som hos Dannemän, Soldater och Torpare i Församlingen, dock utan något prejudicat för framtiden, wiljandes För-samlingen wid slika olyckshändelser särskildt yttra sig efter förekommande ömande skäl och omständigheter. Penningarne upbäres ofördröjel:n af Sexmännen och emot quitto aflämnas till Prosten, som sedan på en gång lefwererar dem till ofwan bemälte Anders Danielsson.

 

Anders Danielsson dog i Norra Fagerhult den 25 mars 1828 av "ålderdomsbräcklighet", 73 år gammal. Anna Samuelsdotter överlevde honom inte med ett år trots att hon var väsentligt yngre. Den 5 februari 1829 dog även hon.

 

Hanna som hunnit bli sex år togs sannolikt om hand av någon släkting medan Susanna Christina, nu kallad Sanna och inte ens 15 år gammal, fick börja slita som piga. Först kom Sanna till en gård i Femsjö var namn jag tyder som Allgutshylte. Där stannade hon i sju år, till 1836, då hon återvände till Långaryd. På Yabergs säteri arbetade hon i två år fram till 1838. Därefter var hon anställd på Femsjö skattegård 1838 – 1840 och Landeryd Södergårds säteri 1840 – 1842. När Johan Magnus Glad träffade Sanna var hon sedan ett tag tillbaka piga på en gård i Södra Bälshult, ägd av änklingen Per Svensson.

                     

Sanna Andersdotter och Johan Magnus Glad - från 1849 i

torpet Slättahult - Nissaryds soldattorp på Tollsbo Fjärding

 

När Sanna gifte sig med Johan Magnus Glad uppträdde Peter Carlsson från Bälshult som hennes giftoman. (- År 1843 var kvinnor fortfarande omyndiga och behövdes det alltså en särskild giftoman. Detta var normalt fadern. Att Peter Carlsson var giftoman tyder på någon form av släktskap. En dräng Peter Carlsson från Östra Bälshult. född den 13 juni 1800, gifte sig 1827 i Långaryd och samme man "änklingen dannemannen Peter Carlsson" ingick 1829 ingick ett nytt äktenskap i Långaryd. Det är svårt att säga vilken släktanknytning Sanna hade till denne Peter Carlsson.)

 

Snart började det komma nya barn i Glads soldattorp vid sjön Stora Färgens strand. Nästa barn föddes redan innan ett år hade förflutit efter Johan Magnus Glads första hustrus död. Familjen bodde kvar vid Stora Färgens strand några år men flyttade kring 1849 till torpet Slättahult under Nissaryd Mellangård, det torp i vilket Johan Magnus Glad och första hustrun hade bott 1834 innan de flyttade till Skubbhult i Femsjö. Detta var f.ö. Sannas hemtrakter. Det var i denna trakt hon var född.

 

 Johan Magnus Glads barn med Sanna Christina:

 (Marta Katarina

 *1844-02-13 Långaryd, Soldattorpet Sjögård

 +1844-03-13 Långaryd, Soldattorpet Sjögård )

 Malcolm

 *1845-04-18 Långaryd, Soldattorpet Sjögård

 Lameck

 *1848-01-14 Långaryd, Soldattorpet Sjögård

 (Elof

 *1851-11-18 Långaryd, Nissaryd Soldattorpet Slättahult

 +1852-01-20 Långaryd, Nissaryd Soldattorpet Slättahult)

 Ida Christina

 *1853-04-10 Långaryd, Nissaryd Soldattorpet Slättahult.

Enligt uppgift dog Ida Christina 1872-03-08.

 Anders Alfred

 *1859-05-09 Långaryd, Nissaryd Soldattorpet Slättahult

 (Om Marta Katarinas död har det antecknats att hon blev funnen "död hos Modren i sängen kl 2 f.m... af våda blifvit qvafdt under modrens sömn".)

 

(Det finns en hittills overifierad uppgift om att Anders Alfred, Sanna och barnen 1844 - 1850 bodde på torpet Bäckadal under Nissaryd Mellangård - dvs. innan de kom till Slättahult.)

 

Anders Alfred Glad var alltså Johan Magnus Glads och Sanna Christina Andersdotters yngsta barn och hade då han föddes sex avsevärt äldre halvsyskon och tre helsyskon.

 

1854 var Johan Magnus Glad kommenderad till fältbataljonen i Skåne som låg i beredskap där inför ett eventuellt krig Preusssen – Danmark.

 

I samband med Anders Alfreds födelse, i juni 1859, avgick Johan Magnus Glad som indelt soldat. Han var då 53 år och kom att efterträdas av tredje sonen Sven Johan, som fortsatte på samma rote som fadern, Nr 35 Råkna, under soldatnamnet Glad.

 

 Sanna Christina Andersdotter avled den 24 mars 1884, fortfarande bosatt i Slätahult, Nissaryd.

 

 Johan Magnus Glad avled den 2 februari 1891, även han fortfarande bosatt Slätahult, Nissaryd. Han var då nästan 85 år gammal.

Slättahult och dess omgivningar

 

Om torpet Slättahult och dess omgivningar har Birgitta Holmén, bosatt i Nissaryd, skrivit i boken "Torpare i Halland" (1982):

"Den så kallade fattigbyn som jag här skall försöka skildra låg i Tollsbo fjärding, Långaryds socken, i det stora skogsområdet där gränserna för byarna Örnabeckshult, Tollsbo, Ekeryd, Lindhult, Skärshult, Mjälleryd och Nissaryd möts. Från början fanns endast soldattorpen där, vilka bönderna i byarna hade placerat så långt från gårdarna som möjligt. Detta gjorde att de blev samlade nästan på ett ställe. Så småningom växte det upp små torp och backstugor däromkring. Det lär ha funnits sjutton bebodda stugor samtidigt, inom ett litet område. Av alla dessa små, grå stugor finns idag endast Lindhults soldattorp, vilket har använts som brygghus sedan början av detta sekel. Då byggdes ett nytt bostadshus. Detta soldattorp består av en storstuga med stor öppen spis, en kammare och en liten förstuga. Muren är placerad så att man även kan elda i kammaren. Enligt ögonvittne såg de flesta soldattorpen ut på detta sätt. De andra stugorna var betydligt mindre, en knagglig, dålig väg på sina ställen nästan bara en stig, slingrade sig fram mellan stugorna. Här behövdes inte någon ordentlig körväg ty de flesta av byns invånare hade aldrig råd att skaffa något dragdjur. "Mälden" till kvarnen var inte mer än man kunde bära på ryggen och i övrigt ägde man inte så mycket mer än att det gick bra att bära. På den tiden fattigbyn existerade, var detta skogsområde nästan kalt. Det berättas att man kunde stå på nuvarande Johan Larssons gård i Örnabeckshult och se rakt över fattigbyn och ända bort till Mjälleryd, en sträcka fågelvägen på över fem kilometer.Granen har nu helt invaderat de små åkerlyckorna och storskogen ruvar så tätt inpå stenresterna av torpen att det nästan är omöjligt att finna dem. I små gläntor här och där för dock några syrenbuskar sin hopplösa kamp mot granen och på våren vågar ännu en och annan påsklilja sig fram som en hälsning från en gången tid. Även de stora odlingsrösena talar sitt tydliga språk om kampen för tillvaron...

 ...Nu vänder vi åter till "centrum" av byn. I Nissaryds soldattorp, Slätahult, kallat "Gladera", bodde soldaten Johan Magnus Glad. Han var gift två gånger. Första gången med Märta Jönsdotter och andra gången med Sanna Christina Andersdotter. I dessa båda äktenskap föddes elva barn, varav nio nådde vuxen ålder. Hur man kunde mätta alla dessa munnar på ett litet torp är ofattbart för mig. Även sedan barnen växt upp, bodde stundtals en del av dem med sina familjer hemma hos Glad. De skaffade sig dock så småningom olika yrken och de flesta redde sig bra.

 En av döttrarna gifte sig med en sockenskomakare, som kallades "Ljuna‑Lias". Han skaffade sig en gång en harstek lätt och smidigt. Han skulle till Tollsbo för att sy skor. När han kom i Tollsbo "gata" fick han höra drev och rätt som det var kom en hare framskuttande. "Lias" var kvick och kastade sitt lästknippe över nacken på harpalten, som fick bita i gräset. Så visade det sig att lästknippet gick bra att skaffa kalasmat med utan att gå omvägen att sy skor.

 På Lilla Skärshults utmarker som gränsade till Slätahult låg den lilla backstugan Furulund, där änkan Ingrid Persdotter och hennes son Emanuel hade fått en tillflykt efter att ha varit tvungna att "gå på socken'' en tid." (Kommentar: Rätta antalet barn i familjen Glad bör kanske vara 13 varav 10 nådde vuxen ålder/AG)

Johan Magnus Glads båda systrar och deras familjer

 

Maria Greta - Adrian Carlsson (och Sara Lisa Eriksdotter) 

 

Johan Magnus Glads syster Maria Greta flyttade hemifrån för att tjäna som piga 1824. Hon gifter sig sedan med Adrian Carlssson och får tillsammans med Adrian sex barn; Christina *1830-09-30--1908-03-26, Gustav *1833-03-15, Sven Magnus *1835-11-18, Anna Britta *1838-05-08, Britta Lisa *1842-01-24 samt Johannes *1844-09-29—1852-11-18.

Adrian Carlsson var snickare – inte soldat. Adrian, Maria Greta och barnen bodde emellertid 1839 - 1842 i Vikens soldattorp i Ryskogen vid sjön Stora Färgens östra strand. Vikens soldattorp var beläget mycket nära (söder om) Råkna soldattorp och Sjögärde torp, de torp i vilka Johan Magnus Glad hade bott respektive bodde vid denna tid. 1842 kunde Adrian och Maria Greta dock flytta in i ett annat torp i Ryskogen. Torpet, som bara kallades "Adrians", låg på stamfastigheten Bästås utmarker. Adrian Carlsson hade själv byggt det nya huset och förmodligen också odlat upp lite mark kring detta. Bästås var ett kronohemman brukat av sergeanten Johan Josef Sjögren. Det var inte ovanligt att utmarker på detta sätt uppläts för att bli "nybygge" med dagsverksskyldigheter till upplåtaren från torpets brukare.

 

- Den 10 oktober 1844 dog Maria Greta Benjaminsdotter, vid sin död 35 år gammal liksom svägerskan Märta Jönsdotter Glad hade varit. Liksom svägerskan efterlämnade hon ju också sex barn. Dödsorsaken uppgavs vara "mjölkstockning" (!). Sonen Johannes var vid moderns död endast elva dagar gammal.

 

Adrian Carlsson gifte om sig 1846. Med den nya frun, Sara Lisa Eriksdotter, fick han ytterligare tre barn. Familjen bodde kvar på torpet i Ryskogen. En i bygden mycket omtalad tragedi utspelade sig 1852. Den åttaårige sonen Johannes frös då ihjäl i Ryskogen sedan han hade jagats ut i vinternatten av styvmodern på grund av något hyss. Det blev polisundersökning om saken. Adrian Carlsson och hans lea kärring Sara Lisa dog båda på 1880-talet

 

 Adrian Carlssons och Maria Greta Åmans dotter Christina flyttade till Färgaryd. Hon gifte sig 1861 med en f d soldat som hette Andreas Pettersson Nejd. Familjen, som bodde på ett torp som kallades Nejdabo, vid Ryskogen men på andra sidan sjön, skall ha varit mycket fattig. Det fanns sex barn. En av dem var blind men var trots det en duktig fiolspelare. En av Christinas döttrar hette Anna Maria, född 1865. Hon gifte sig 1884 med sin mors kusin Anders Alfred Glad (!)

 

 

Anna Britta - Jacob NIlsson Ek

 

Johan Magnus Glads syster Anna Britta gifte sig den 10 juli 1835 i Femsjö med soldaten Jacob Nilsson Ek och fick tillsammans med honom flera barn; däribland Nils Johan *1835-10-16, Johanna Maria *1837-08-07 och Anna Christina *1842-04-07. Eks rote var nr 131 Kullhult, Norra Vestbo kompani, d v s den rote Benjamin Mann hade tjänstgjort på 1809 – 1815. Ek antogs där som soldat 1830 och fick avsked först 1859. Familjen Ek bodde liksom svärföräldrarna gjorde i ett torp i Qvarnhult. Förmodligen rörde det sig om ett soldattorp plus en backstuga.

 

  Johan Magnus Glads barn:

 

Johan Anders Glad, född 1828, ska ha blivit indelt trumslagarsoldat under namnet Johan Anders Johansson-Reveille, senare ändrat till Revelj. (Östbo kompani nr 108, Jönköpings regemente). Han fick avsked från det militära 1859 för "sjuklighet". 1854 gifte han sig med Stina Jonasdotter från Rydaholm och fick med henne flera barn som tog sig namnet Ekblad. 1880 och 1890 står Johan Anders Revelj som hemmansägare på "Galtås".  Johan Anders dog 1912 i Värnamo.

 

Peter Magnus Magnusson Glad, född 1830, ska 1849 ha flyttat till Wapnö i Halland. 1851 flyttade han sedan vidare till helsingborgstrakten och bor i Qvistofta till 1853. han vistas sedan i Danmark i cirka 3½ år.) 1863 är han tillbaka i Skåne och ingår där äktenskap med Johanna Persdotter i Landskrona. Tillsammans fick Peter Magnus och Johanna fyra döttrar 1863 - 1874. Under denna tid flyttade familjen runt en hel del.

1876 bor familjen i Barkåkra och där avlider Johanna. Efter Johannas död flyttar Peter Magnus och döttrarna runt en hel del i helsingborgs-trakten. En av de sista adresserna är Bårslöf. 1909 är Peter Magnus 79 år och avlider.

 

Dottern Maria Christina, född 1833, skall 1848 ha flyttat till Unnaryd och där blivit konfirmerad. Inget ytterligare är f.n. känt om henne.

 

Dottern Anna Britta, född 1835, skall 1854 ha flyttat till Halmstad. 1858 flyttade hon emellertid tillbaka till Långaryd. Hon ingick då äktenskap med Elias Gabrielsson, född 1830 på torpet Bokelund i Färgaryd. 1859 flyttade paret till Färgaryd. Elias Gabrielsson är förmodligen identisk med den ovan nämnde sockenskomakaren "Ljuna-Lias".

 

Sven Johan Glad, född 1839, flyttade 1854 till Wapnö också han.1857 står han som soldat på "nr 57". Han ingick sedan 1860-12-22 (just giftomyndig) äktenskap med 18 år äldre (!) pigan Lisa Christina Svensdotter från Bäckadal, Nissaryd, (*1821-12-24-+1864-12-13)) och övertog faderns soldatnummer, nr 35 i Västbo kompani. Sven Johan skall vid mönstringen ha varit 170 cm lång.

Om paret Sven Johan och Ingrid skriver Birgitta Holmén i "Torpare i Halland": "Torpet Bäckadal togs upp av Sven Jönsson och Ingrid Svensdotter. De hade två döttrar. Trots ett omänskligt slit att försöka få sin utkomst på det lilla torpet dog makarna sjuka och utfattiga. En dotter gifte sig med Sven Johan Glad...De fortsatte att försöka odla upp torpet, men efter några år dog hustrun. Sven Johan gifte om sig men trivdes aldrig riktigt bra utan flyttade till Stora Skärshult."

Enligt internetuppgifter gifte Sven Johan Glad efter första hustruns död 1865 om sig med en Sara Johanna Bengtsdotter, född 1831, från Frölunda i Elfsborgs län. 

1870 fanns Sven Johan Glad tydligen kvar i Stora Skärshult enligt tre det året i Långaryd upprättade kommunalstämmeprotokoll.

1870-11-12: "Angående sjuka flickan Sofia från Ryadal under Tostabo beslutades med hemmansegaren Sven Glad från Stora Skärshult mot utbekommande av kommunalkassan af 5 [riksdaler] rmt skjutsa berörde flicka till provincialläkaren i Gisslaved för att af Honom inhämtas Läkarebetyg om sjukdommens beskaffenhet, samt om hopp [om] förhanden att hjelp kan erhållas. Mot omnämnde pris förser Glad flickan under resa och i Gisslaved med nödig kost."

1870-11-20: "Angående nu från provincialläkaren i Gisslaved återkomna medellösa och sjuka flickan Sofia från Ryadal under Tostabo bestämdes med Hemmansegaren Soldaten

Sven Glad i Stora Skärshult det Han mot utbekommande ur kommunalkassan af 37 öre för dag under fjorton dagar från och med den 17:de dennes bemälte flicka enligt Herr Doctorn föreskrift underhåller, sköter och vårdar.

1870-12-04: "Angående sjuka och medelösa flickan Sofia från Ryadal bestämdes det hon tills vidare qvarblifver hos soldaten Glad i Södra Skärshult."

Sven Johan och Sara Johanna ska inte ha fått några egna barn men i gengäld ha haft flera fosterbarn, barnhemsbarn från Stockholm.

Det finns anteckningar hos Smålands soldatregister om att Sven Johan Glad 1871 fortfarande var soldat på roten. Han var det året kommenderad på läger i Skåne.

Sara Johanna avled 1891 och Sven Johan flyttade då till Godhult i Färgaryd. 1894 gifter han sig för tredje gången, med Maja Lisa Isaksdotter, född 1841. Han är nu skriven som torpare på Granhult under St Hesslehult. Även tredje hustrun avlider emellertid, redan 1898.

Enligt uppgift var Sven Johan Glad gift sammanlagt tre gånger, sista gången med en kvinna vars efternamn var "Isaksdotter".

1899 hinner Sven Johan Glad, som nu hunnit bli 60 år, med ett fjärde äktenskap. Den 13 oktober 1899 gifter han sig med Karolina Andersdotter, född 1860, från Torup. Om han överlevde också denna hustru vet jag inte.

 

Karl Johan Magnusson Glad, född 1841, flyttade 1857, 16 år gammal, till Halmstad. Han straffades 1862 för två stölder och var under 1860-talet inte välsedd i Långaryd. Karl Johan Magnusson Glad omnämns inte särskilt positivt i två sockenprotokoll från Långaryd 1866-03-11 och 1867-01-20.

1866-03-11: "Angående Kronolänsman A. P. Essens i dag ankomna skrifvelse, om förrige

kronoarbetskarlen Carl Johan Glad från Nissaryd yttrades: Det denna person som almänt anses misstänkt för tjufveri och dess utom försvarslös endast uppehållande sig med tjufveri ock betlande, samt under den tid han inom Socken uppehållet sig hos hvarje fredlig medlem injagat skräck och fasa så för lif som egendom, hvarföre och ingen inom Komunen

anser sig våga till försvar antaga en så vådlig person. Derföre ock församlingens alla medlemmar enhallit förenade sig, att hos vederbörande Dommare och Embetsman ödmjukeligen anhålla det nämde person, så vidt möjeligt är måtte dömd till almänt arbete å någon kronans fästning."

1867-01-20: Beträffande förrege Fästningsfången Carl Johan Glad från Nissaryd hvarom

likaledes från krono Länsmannen Herr A. P. Essén Komunens yttrande blifvit begärd, afgafs hvad om samma person, och i samma sak i komunal Prottocollet af den 11 mars 1866 blifvet yttradt; nemligen att berörde person, som allmänt ansess misstänkt för Tjufveri, och dess utom försvarslös, endast uppehållande sig med Tjufveri och betlande, samt under den tid han inom socknen uppehållit sig hos hvarje fredlig medlem injagadt skräck och fasa, så för lif som egendom, hvarföre och ingen inom Komunen anser sig våga till försvar antaga en så vådlig person derföre och församlingens alla medlemmar enhälligt förenade sig, att hos vederbörande Dommmare och Enhetsmän, ödmjukligen anhålla det nemnde person, så vidt

möjligt är måtte vara Dömd till allmänt arbete å någon Kronans Fästning.")

Straffad för 2dra resan stöld "utmurades" Karl Johan den 6 september 1870 från Carlsborg. 

Karl Johan Magnusson Glad kom emellertid snabbt över sina ungdomsförsyndelser. 1873 flyttade han till Gunnarp i Halland och gifte sig med jämngamla änkan Charlotta Severina Kaspersdotter. Med henne fick han fick han 1873 – 1887 sex barn, Martina, Helga, Christina, Kunigunda, Karl och Fritz. I ett nytt äktenskap ingånget 1903 med Alma Nicolina Kaspersdotter, född 1877, fick han därefter barnen Ivan, Lameck, Gunnar, Annie och Lilly.

Karl Johan Magnusson Glad avled 1914 i en ålder av 73 år i Sibbarp i Halland.

 

Malcolm Glad, född 1844, stod 1870 som skräddare. Han skall också ha varit soldat hos Smålands Grenadjär Bataljon, rote nr 102 Boarp, under namnet Malcolm Johansson-Glad. Vilka år han var soldat är ovisst. 1872/73 gifte Malcolm sig enligt uppgift med Maria Larsdotter, född 1840 i Långaryd. Även efter giftermålet bodde han en tid hos föräldrarna. Enligt Långaryds hembygdsförenings första bok bodde han inhyses hos föräldrarna någon tid med hustru och två barn och flyttade sedan 1876 till backstugan Spånglyckan i Södra Gassljunga.

Malcolms och Maria ska ha fått barnen Ida Christina Malcolmsdotter-Glad (*1873-01-20--+1942), Carl Fridolin Malcolmsson (*1874-02-07) medan han och hustrun bodde i torpet Slättahult i Nissaryd hos hans föräldrar och senare sonen Carl Oscar Ludvig (*1879-08-20) i Södra Gassljunga. 1885 flyttade familjen till Simmarydsnäs i Jälluntofta där Malcolm blev torpare.

 Malcolm var nu inte längre soldat, vilket till exempel framgår av följande sockenprotokoll från Jälluntofta socken 1886-01-31:

"Med anledning af utaf Torparen i Granstorp under Simmarydsnäs Malkom Johansson Glad dels hos Justitie Ombudsmannen och dels hos Kongl. Generalpoststyrelsen gjorda graveran-

de angifvelser mot Poststationsföreståndaren i Kållerstad Herr Bef Webek om oredligt förfarande med postförsändelser m.m. hadde på begäran af Wibeck kommunalstämma med församlingen blifvit utlyst till denna dag på det att församlingen måtte höras och yttra sig öfver berörde angifvelser med dervid fogade bilagor. Efter det samtlige angifvelsehandlingar nu blifvit uppläste och påsedde ville församlingen, som vid Stämman var talrikt närvarande, afgifva det sanningsenliga vitsord: Att alldrig någon klagan hvarken försports eller skäligen kunnat förspörjas öfver oredligt förfaringssätt med postförsändelser å Kållerstads poststation. Att några onda rykten i detta afseende således ej heller förekommit eller rimligen kunnat förekomma. Att allmänheten alltid blifvit på ett förekommande och tillmötesgående sätt å stationen bemött, vare sig besöket skedt å tid då stationen, enligt anslag, bör hållas öppen eller å andra tider. Att församlingen för sina postförsändelser till och från stationen under flere år haft serskild väska som expedierats af olika församlingsmedlemmar hvilka utlemnat eller utskickat försändelserna till de inom socknen boende adressaterna. Att Malkom Johansson Glad sistlidet år inflyttat till Jäluntofta församling från Långaryds socken, der han ej gjort sig serdeles välkänd samt att angifvelseskrifterna, att döma efter stilen, tyckas vara skrifna af Nils Fredrik Handberg, som, ehuru olämplig, erbjudit sig att blifva poststations-föreståndare om Wibeck afginge och stationen flyttades till Jäluntofta. Slutligen kan församlingen, under protest mot de uppläste skrifterne, ej annat än beklaga att så beskaffade nidskrifter kunnat från samhället utgå."

Efter hustruns död ska Malcolm ha gift om sig med en Amanda Josefina Johansdotter, född 1870 i Dannäs.

Malcolm Johansson-Glad ska 1895 ha bott i Boarps by i Långaryd, på ett torp som kallades Högadal.

Malcolm Glad dog av allt att döma den 7 oktober 1925 i Lidhult, Långaryd. (enl S Unnaryds ministerialböcker, publicerade på Internet)

 

Lameck Åman, född 1848, också han 1870 skräddare, ska 1872 blivit soldat i Södra Vestbo kompani, rote nr 58 Åkralt i Färgaryd, under namnet Lameck Åman. Han var tydligen den ende av bröderna som höll fast vid släktnamnet Åman. Han gifte sig med Karolina Jonasdotter, född 1854 i Långaryd, och fick med henne tio barn mellan 1876 och 1898,

Lameck Åman var enligt Smålands soldatregister 166 cm lång och var fortfarande soldat år 1886.

  

Anders Alfred Glads första äktenskap - Anna Maria Nejd

 

Anna Maria Nejd, född den 10 juni 1865, var dotter till indelte soldaten Anders Pettersson Nejd, född 1822 i Västra Bälshult och senare bosatt på soldattorpet Nejdabo under Sjögård i Långaryd, och Christina Adriansdotter, född 1830 i Långaryd och död 1908 i Västra Bälshult.

 

 Christina Adriansdotter var Anders Alfred Glads kusin då hon var dotter till Johan Magnus Glads syster Maria Greta Benjaminsdotter.

 

 Anders Alfred Glad och Anna Maria Nejd gifte sig den 12 december 1884.

 

 Giftermålet mellan Anders Alfred och Anna Maria var, som många giftermål på den tiden, "tvunget". Anders Alfreds och Anna Marias första barn, dottern Levina KRISTINA föddes den 3 januari 1885.

Det är svårt att frigöra sig från tanken att Levina KRISTINAS tillkomst haft något att göra med Anders Alfreds mors död nio månader tidigare.

 

Anders Alfred och Anna Maria tycks därefter ha avflyttat till Halmstad.

Det ska de ha gjort den 4 november 1885.

 

Anders Alfred och Anna Maria fick 1887 ett barn till som emellertid dog som spädbarn, Helga Teresia. 

 

Anna Maria avled i Halmstad (St Nikolai) den 3 mars 1888. Dödsorsaken angavs vara lungsot. Anders Alfred stod då ensam med ett 3-årigt barn.

 

Anders Alfred flyttade inte tillbaka till Slättahult i Nissaryd där den gamle fadern Johan Magnus Glad, nu över 80 år, fortfarande bodde, utan förblev skriven i Halmstad.

 

År 1889 träffade Anders Alfred 22-åriga Amanda Sofia Karlsdotter, då skriven under adress Yås, Södra Unnaryd. Anders Alfred och Amanda Sofia gifte sig den 16 november 1889 i Södra Unnaryd.

 

När Anders Alfred gifte sig andra gången var han skriven på adressen nr 16 Östra Förstaden, Halmstad.

2012-12-26

/ag

                                

* 1859 - + 1927

Tollsbo Fjärding - morfars hembygd

Torp från långarydstrakten
TOLLSBO FJÄRDING

"Hej Anders!

Jag förstår om du blir tveksam när du tittar på kartan. Det ligger till så här: När den topografiska kartan för detta området gjordes om, jag tror på 1950-talet, gick kartritaren runt och frågade folk om just sådana här små platsers namn. De har då ibland fått fel uppgifter vilket är väldigt beklagligt. I "Fattigbyns"" område finns ett par fel bl.a. "Slätahult" vilket namn man placerat på ett torp som heter Karlstorp. Det riktiga Slätahult låg där beteckningen Gladera står på kartan och som var Nissaryds soldattorp.

Det finns inte mycket kvar av torpet. Några grundstenar till stugan och några odlingsrös när jag sist besökte platsen för några år sedan Inom detta område märkte vi ut och skyltade upp samtliga torp och backstugor i mitten av 1970-talet. Hur mycket av minnesmärkerna och skyltarna som finns kvar nu vågar jag inte sia om. Det som inte Gudrun och Per förstört har skogsmaskinerna skövlat.

Hälsningar från Birgitta Holmén."

(ordf Långaryds Hembygdsförening)

Falköping

VÄSTERGÖTLAND - Falköping några mil väster om Vätterns sydspets
FALKÖPINGS STAD
Från FALKÖPING till FEMSJÖ

Femsjö

FEMSJÖ - mitten av 1800-talet
FEMSJÖ IDAG - flygbild
Mönstring
KYRKVAKTMÄSTARE (KYRKSTÖT)

Benjamin och Maria och deras familj